Behandlingsmetoder

Den reparativa tandvården går alltmer mot keramiska lösningar. Kronor, fasader och inlägg görs i högkvalitativt porslin.

Hos oss har vi sedan 1990 använt CEREC  (CEramic REConstruction) metoden för att skapa keramiska ersättningar.

Utgående från ett optiskt avtryck skapar tandläkaren tillsammans med maskinens CAD/CAM program en virtuell fyllning, som sedan sågas ut i en fräsmaskin som står i kontakt med datorn med en radiolink.

Konstruktionen cementeras  med ett kompositcement.

En stor fördel är att processen kan klaras av på ett och samma besök.

Resultatet är en vit, restaurerad tand.

Keramiska fyllningar och kronor
Vi på Tandläkarna föredrar långsiktiga och hållbara lösningar. Det blir i de flesta fall både bekvämare och billigare för patienten i längden, än konventionella plastfyllningar. Därför har flera av oss använt i huvudsak keramik i mer än tjugo år. Och den erfarenheten säger oss att vi är inne på rätt spår. CEREC kallas den metod vi mestadels använder. Den största fördelen med cerec är att man vid ett enda besök får hela proceduren klar, utan tillfälliga fyllningar och väntetider. Den går i korthet till på följande vis: - Bedövning - Preparation, dvs. man borrar bort all karies och gammal fyllning. - Scanning, tanden fotograferas tredimensionellt med en datorkamera. - Design, fyllningen eller kronan designas på skärmen av tandläkaren. - Fyllningen/kronan svarvas/slipas ut i en speciell slipenhet, styrd av datorn. ( Det som sammantaget kallas CAD/CAM ). - Större konstruktioner provas in och bränns i en specialugn. - Den färdiga produkten cementeras med avancerad bonding-teknik och finslipas in i bettet. Allt detta sker i en och samma sittning. Patienten får vila under design och svarvning samt bränning av porslinskonstruktionen. Så småningom kan också tandbryggor framställas med denna metod, men tillsvidare gör vi dem konventionellt teknikerframställda.

Rotbehandling
Rotbehandling har utvecklats och förändrats starkt under det senaste decenniet. Det, som förr var en lång process, med många besök, som kunde sträcka sig över ett par år, med ett flertal röntgenexponeringar, går numera, i de flesta fall, i ett enda besök. Med modern och effektiv maskinell rensning av rotkanaler, istället för det mera tålamodsprövande handarbetet, går processen betydligt smidigare och säkrare. Mätningen av rötternas och rotkanalernas längd, som är mycket viktigt för lyckandefrekvensen, görs idag med en elektronisk, så kallad apexmätare (apex = spets). En metod , som är mycket mera tillförlitlig än röntgen, i sammanhanget. Modern forskning visar, att en omedelbar rotfyllning av väl upprensade och steriliserade kanaler, i kombination med en tät och bra permanent fyllning, som förseglar själva tanden, är den bästa garantin för ett lyckat slutresultat. Därför har vi valt den metoden. Vi steriliserar rotkanalerna med bl.a. klorhexidin, jodsprit och ozongas. Som fyllning i kanalerna använder vi guttaperkastift. Och en högkvalitativ keramisk fyllning, blir kronan på verket.

Implantatvård
I dagens läge kan vi rädda många fler tänder än förr, men i vissa fall är det inte möjligt eller meningsfullt. Numera kan vi i de flesta fall, med en någorlunda god benkvalitet under, ersätta en förlorad tandrot med en konstgjord sådan, ett så kallat implantat. Idag är de flesta implantat, som införs i käkbenet som konstgjorda rötter, gjorda av metallen titanium, som har den speciella egenheten, att den växer fast i benet. De flesta främmande ämnen vill kroppen stöta bort, men titanskruvar fungerar alltså utmärkt. En del keramiska material fungerar också och kommer säkert att bli vanligare i framtiden. Hos oss gör vår käkkirurg Reijo Niittynen från Åbo den kirurgiska delen med själva implantatskruvarna och de övriga tandläkarna utför det så kallade protetiska arbetet, dvs. applicerar kronorna och broarna. Reijo är hos oss varannan vecka, så det kirurgiska arbetet flyter på kontinuerligt. Hela processen från till färdiga tänder går i det här fallet i flera steg under några månader, men kan numera i speciella och brådskande fall göras snabbare. Reijo Niittynen handhar naturligtvis också övriga käkkirurgiska patientbehov.

Tandköttssjukdomar
Dessa kallas på fackspråk parodontologiska åkommor. Här spelar patientens egeninsats den största tänkbara roll. Ett normalår består av 8760 timmar varav man i medeltal besöker tandläkare och hygienist sammanlagt klart färre än fem timmar i året. De resterande 8755 timmarna är det egeninsatsen, som är den centrala. Här spelar våra duktiga hygienister och hygiensköterskor en central roll, när det gäller att ge er patienter möjligast god kunskap och adekvata verktyg för dessa timmar. Vid svåra fall kan också kirurgisk hjälp vara av nöden.

Bettfysiologi
Många människor lider idag av återkommande spänningshuvudvärk, eller har svårigheter att gapa och tugga på grund av smärtor i käkarna. Dessa besvär kan uppstå genom tandgnissling eller -pressning. Spända muskler i axlar, nacke och rygg i kombination med stress är ofta boven. Det är mycket vanligt att man inte själv är medveten om att man gnisslar eller pressar tänder. Även vissa tinnitusformer emanerar ur en dysfunktionell bettfunktion. Det är viktigt att berätta för din tandläkare om du besväras av återkommande huvudvärk, ansikts- eller käkledssmärtor. Det alltså viktigt att ha ett välbalanserat bett. Vi har både avancerad apparatur och god yrkeskunskap när det gäller denna form av åkommor. Hos oss har tandläkare Ingela Johansson fördjupad kunskap i denna genre. Hon har dessutom, för att i ännu högre grad kunna hjälpa denna patientkategori, den senaste tiden lagt ännu en sträng på sin lyra, nämligen:

Akupunktur
Tillsammans med vår duktiga sköterska Jannica Förström har Ingela gått en femton högskolepoängs kurs i västerländsk, medicinsk akupunktur, som bygger på vetenskapligt grund, men naturligtvis utgår ur gammal österländsk visdom. De har med framgång behandlat ett stigande antal patienter med akupunktur under det senaste dryga året. Vi har nått mycket hoppfulla resultat när det gäller smärtlindring. Dessutom verkar metoden vara effektiv vid tandvårdsrädsla.